Maskiner som förstör världen

Fem kosmiska katastrofer som kan utplåna jordklotet: Solen exploderar och förångar Jorden! Solen kallnar och Jorden fryser till en isklump! En annan stjärna skallar ihop med solen och hela solsystemet förstörs i smällen! Jorden krockar med en komet! Månen dras mot Jorden, trasas i bitar av gravitationen och regnar ner som jättestora meteoriter! Drägel!

Och allt detta kan åstadkommas med en hyfsat enkel maskin som fanns tillgänglig redan 1939? Min vetenskapliga kyla till trots måste jag medge att det var med lite högre puls än vanligt jag kastade mig över dagens Modern Mechanix.




Artikeln är hämtad från tidningen Popular Science år 1939. Till er stora besvikelse, kära läsare, måste jag meddela att maskinen det handlar om bara är en simpel projektor i ett New York-planetarium som just det här året, 1939, erbjöd en speciell kosmisk kataklysm-show. Föreställ er publikens häpnad om maskinen verkligen hade dragit till sig månen som en jättelik magnet. Så hade jag lagt upp det, alla gånger.









Länk: Machines that "destroy" the Earth

Tio metoder att förstöra jordklotet

Här är några bra tips för den händige. Nummer fyra är min personliga favorit: Bygg en maskin som slungar ut Jorden i rymden, en spade i taget. Eller sätt er puckelryggige medhjälpare i arbete, han har säkert suttit och rullat tummarna alldeles för länge.

Länk: Top 10 Ways to Destroy Earth

En blogg att behärska världen

Pah! Väckarklockan ringer, kaffet kokar över, min oduglige medhjälpare spiller en behållare med mögliga aphjärnor över hela frukostbordet, och här sitter jag och försöker skriva ett blogginlägg. Nåväl, vad är väl min små futtiga bekymmer i det kosmiska perspektivet, tänker jag ibland. Det finns väl andra som har det mycket värre. Tio av tio svenskar skulle t ex kunna ha mer ont. Ozonhålet skulle kunna vara betydligt större. Tusenmeters tsunamivågor skulle kunna skölja över hela kontinenter. Planeten skulle kunna upphöra rotera, tvärt, och alla skulle kastas ut i rymden, för att frysa ihjäl och sedan sugas in i solen och kremeras.

När jag tänker så känns allt mycket bättre. Allt det där ligger faktiskt inom räckhåll för den moderna vetenskapen. För jag tror på vetenskapen, det gör jag faktiskt. Jajamensan. Alla gör ju inte det i dagens samhälle, men alla är ju heller inte onda genier.

Det är en fråga om resurser. Mycket slösas bort på helt onödiga saker idag, som pensioner, barnbidrag och julklappar. Jättestora blänkande domedagsmaskiner har alltid fått stå tillbaka i kortsiktiga politikers och skattebetalares prioriteringar. Det är ingen brist på onda genier i det här landet, men de tvingas försöka förverkliga sina visioner med sina egna surt förvärvade slantar. Mycket får stanna på papperet. Få får smaka på ens ett uns av den herostratiska berömmelse de förtjänar. Det är det många som tycker är fel.

Inte för att det har någon betydelse vad "många" tycker, när jag har fullbordat mina projekt och tillägnat mig mitt rättmätiga herravälde över mänskligheten så är det jag som bestämmer. 

(Det kan förstås också visa sig vara vetenskapligt intressantare att genomföra något av mina sidoprojekt som syftar till att utplåna allt liv på jorden. Allt beror på dagsformen. Följ den här bloggen regelbundet, ni patetiska maskar!)